izabellaaarnio.blogg.se

När jag blev erbjuden tjänsten som Platschef i somras blev jag tyvärr tvungen att sluta jobba som PT. Nu har det gått lite mer än ett halvår och jag saknar PT:andet oerhört mycket. Det är ett väldigt slitsamt yrke för lite pengar, men samtidigt är det ett helt fantastiskt sätt att jobba med människor. Hur ofta i livet får man sitta första parkett när människor förändrar sina liv? Jag blir fortfarande alldeles gråtmild av stolthet när jag tänker tillbaka på vilka fina framsteg som skedde under våra pass. För å inte tala om hur otroligt kul vi har haft! (dock kanske roligare för mig än för dom ibland haha). Jag har haft äran att lära känna helt underbara människor, det vore ju bara konstigt om jag inte saknade dom (jag har ju trots allt träffat klienterna oftare än jag träffat många av mina vänner)

Ja ni kanske förstår varför det rycker i PT-hjärtat när sms som dessa landar i inkorgen <3